Ikväll var jag ner till stationen för att hämta min allra minsta son. Han kom från Stockholm och hade varit där för att göra mönstringen för en andra gång. Första gången blev det en besvikelser med några saker han inte fick göra på grund av hans stora kropp. Men efter +60 kg nergång ville han ta chansen en gång till och nu gick det som sagt var mycket bättre, nästan höga betyg på rubbet utom synen då tyvärr så han kan tyvärr inte bli fallskärmsjägare. Ja, vi kommer att få se om han kommer att bli den enda inom familjen som blir allas våran egna 91:an Karlsson (Åberg) men om jag får bestämma (vilket absolut aldrig kommer att ske) så vill jag helst inte att han ska ge sig iväg ut i krig. Inte denna lilla charmknutt heller. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar