Stöldgods

Jag har varit stygg och stulit ett par saker och jag hoppas att straffet är väldigt milt för det jag gjort. Jag kunde helt enkelt inte låta bli. Ingen har kommit på mig men mitt samvete gör att jag nu bestämde mig för att berätta det här på min blogg. Tänker även lägga upp stöldgodset här på min sida och verkligen visa vilken tjuv jag är och hoppas att ägarna förlåter mig och inte gör någon anmälan. Vill ägarna ha tillbaka stöldgodset hoppas jag att det kontaktar mig omgående så ser jag till att de får tillbaka det. 

Stöldgods nr 1:

Jag kunde inte motstå denna lilla docka med blicken full av bus, sandiga armar och ben och ett finurligt leende på läpparna. Jag hoppas att ni förstår och att jag är förlåten. 

Stöldgods nr2:

Denna bild kunde jag inte låta bli. Farmor/mamma hjärtat fylldes av kärlek och ömhet. Vilken trygghet och värme den visar. 

Ja stäm mig, skjut mig gör vad ni vill bara jag får behålla mitt stöldgods. :)

20110429-20110515

Är hemma igen efter en tur till Ackis.  Besöket blev inte så hemskt som jag trodde först. Inga större ingrepp bara ett litet. Det värsta var nog väntan på att få komma in till läkaren. De flesta av er få som läser min blogg vet var mina problem sitter men om det nu finns någon som läser min blogg och inte vet så säger jag så mycket som att de sitter så pass till att jag har svårt att sitta och gå.
Alla vet nog hur sjukhusets väntrum är utformade. Soffor och stolar som är så hårda att sitta på så man får träsmak i baken bara av att titta på dem. Att man sen ska behöva sitta där och vänta "över" tiden man har känns inte heller helt okey. När dom sen ropar upp namnet så tror man att väntan är över, i helskotta heller, då blir man först förflyttad in ett litet rum för blodprov och temp sen placeras man i ett nytt väntrum i väntan på att läkaren ska behaga dyka upp. När läkaren plötsligt är snäll och visar sig så är det bara för att meddela att :
- Du får vänta några minuter till. Jag ska bara gå och ta en fika, får jag inte det så blir jag inte snäll.
Med tanke på vad jag trodde väntade mig så svarade jag:
- Ja gå och ta en fika för jag vill att du är snäll idag.
Fasta jag hade lust att säga:
- Men hallå, ser du inte att jag har ont. Jag kan ju knappt sitta för i helvete. Jag skiter i om du får kaffe eller inte.
Men kaffet gjorde susen på henne. Hon var jättetrevlig och snäll mot mig.  Hon kylsprejade lite, skar ett snabbt snitt, skrev en remiss till hud, recept till apoteket och ett sjukintyg till chefen.
Det tar en evighet innan man kommer in men det går snabbt när man väl är inne, ca 10 minuter.
Nu får vi hoppas att det är lite lugnt ett tag och att sen hud kan hjälpa mig att bli av med skiten jag har.
Jag börjar att bli lite trött på det här nu. Min sjukhuskarriär började på medecin sen blev det kirurgen nu är det gyn och sen ska det tydligen bli hud. Vad blir nästa anhalt tro?
Men jag har i alla fall haft tur med de läkare jag har träffat, de hade ju kunnat vara dessa två gentlemen.


 

Läkarbesök av ondo

Sitter just nu och är lite nervös. Ska till Ackis kl 10.30 på ett läkarbesök. Vet vad de eventuellt kommer att göra och det vill inte jag. Ont, ont. Men jag kanske kan leva med den smärtan om jag kan bli botad och bättre.
Håll tummarna för att det går bra.

Lektion nr 2

I går var det dags igen för sonen att få övningsköra lite. Vi åkte som vanligt ner till Librobäck och den stora parkeringen och gatorna utan trafik. Efter att snurrat där några varv och allt gick bra så blev båda jag och sonen snabbt uttråkade. Vi stannade till en stund tog en rökpaus och funderade på hur vi skulle gå vidare.
Vi satte oss i bilen och han startade och rullade igång ut från parkeringen, Med hjärtat i halsgropen så sa jag sväng höger här och lite senare sväng höger igen. Nu var vi ute på stora trafikerade vägen i värsta rusningstrafiken........skoja bara. Vägen var i och för sig trafikerad men det var väldigt lugnt med bilar.
Allting gick hur bra som helst förutom att jag var väldigt nervös utan anledning egentligen. Sonen körde riktigt bra för att vara ute i trafik för första gången. Men jag upptäckte ganska snart att det kan vara en fördel om handledaren känner till vägarna rätt så bra så man slipper överraskningar som rondeller, vägarbeten m m.
En fördel kan också vara att vägarna är breda och raka och dikena mindre djupa vilket inte var fallet i mitt val av förstagångsväg. Så lite nervöst var det. Men hem kom vi hela, både bilen, jag och eleven. Nu börjar nästan jag också se fram mot nästa gång vi ska ut och köra........nästan.

Påskhelgen som var

Nu är påsken över för den här gången. Vilken helg det var. Strålande sol och en termometer som gick upp till nästan 20 grader. Alla man såg var sommarklädda i shorts och linne. Oset från grillen låg tät över Uppsala. Alla, ja nästan alla, var lediga och njöt av sol och värme utom jag, jag jobbade. 

Där satt man i kassan och såg alla komma in och köpa gott kött, grillkol, glass m m. Om jag var avundsjuk? Gissa både en och två gånger så kanske du får rätt.

På påskafton skulle jag jobba till kl 18 men olyckliga omständigheter gjorde att jag fick ringa in en ersättare och åka hem. Det är tur att det finns snälla tjejer som vill jobba en påskafton.

När jag kom hem vilade jag en stund samlade alla krafter jag hade så att jag lite senare kunde gå över till mor och far för att äta en god påskmiddag och det bästa av allt få träffa Minéa och ge henne ett påskägg och ett litet påskpaket. I ägget hade jag lagt några formar så hon kan göra sandkakor i sandlådan och en liten flaska såpbubblor. I paketet låg det ett set innebandyklubbor med en boll och en puck. Jag vet inte om Minéa blev så glad men hennes pappa och farbror blev det i alla fall. En hockymatch i mormor och morfars hall blev det innan maten stod färdig på bordet.

Det var jättekul att umgås med mitt ljuvliga barnbarn. Tiden går så fort, hon går helt själv nu och busar som barn ska göra. När vi åt satt hon i sin barnstol och plockade i sig både ägg, skinka, köttbullar, korv och potatis. Farmor älskar dig, Minéa. Av hela mitt hjärta.

När jag så kom hem från detta trevliga påskfirande och satt på balkongen och njöt av den ljumma vårkvällen så blev längtan efter min äldsta son allt för stor. Jag tänkte kosta vad det kosta vill men nu skickar jag ett sms och önskar glad påsk. Sagt och gjort iväg kom det. När jag fick leveransmeddelandet så slog det mig . 

Herregud, klockan är halv åtta här. Hur mycket är hon då i Thailand? Snabb överslagsräkning klockan är halv ett där. Jag hade gjort det som jag lovade mig själv för ca 2 månader sen att inte göra skickat ett sms mitt i natten i Thailand till min son. Men det blev inga sura miner för jag fick ett sött litet sms tillbaka dagen efter.

På påskdagen var jag åter tillbaka på jobbet. På kvällen när jag kom hem så var det dags då för det första passet som bilskolelärare. Vi åkte ut till Librobäck där det finns lite vägar och en stor parkering som Andreas kunde öva på utan störande trafik, Och jag säger bara det vilken naturbegåvning han är. Det kommer inte bli några problem för honom att ta körkort. Om jag vågar släppa ut honom på trafikerade vägar än? Nej det gör jag inte till min sons stora besvikelse. Men snart så..........

Annandag påsk gick i vilans tecken med ett kort arbetspass på kvällen. 

Ja, det var en sammanfattning av en del av påsken. Inte mycket som hände men det som hände var väldigt, väldigt trevligt och mysigt.

Och som ni märker så blev det varken dator eller någon kamera i mitt påskägg i år. :)

I en trädgård nära dig.

Nu står påsken och bankar på dörren........

Jag har nu en tid funderat på vad jag ska ge mitt barnbarn Minéa i påskägget. Tror inte att jag skulle bli så populär hos föräldrarna om jag kom med ett gigantiskt stort ägg fullt med godis. Det barnvänliga alternativet majskrokar, russin och kex tycker jag låter så himla tråkigt så det får vara. Pengar är hon för liten för så det som återstår är någon sorts leksak. Nu är bara frågan vad? Jag har en lien sak på lut men den får absolut inte plats i något påskägg. Kan man ge ett påskpaket i stället? Ja, det är inte lätt det här tur att det bara är påsk en gång om året.

Men lugn älskade lilla Minéa någonting ska nog farmor hitta på.

Minéa myser med pappa i soffan.

Tårar av längtan vs tårar av glädje

I morse hade jag en dröm som var så verklig att jag bara ville somna om och drömma vidare.
Jag drömde att jag höll lilla Wera i min famn. Hon tittade upp på mig och log. Sen öppnade hon sin lilla mun och sa "famor" flera gånger. Jag tittade på mitt lilla barnbarn och log.(Det är den biten av drömmen jag vill fortsätta drömma) Sen började jag känna en saknad och Weras ansikte började att tyna bort. Det kändes som hon togs ifrån mig. Då kom tårarna i drömmen och jag vaknade och kämpade förtvivlat med tårarna som rann nerför min kind.
Wera mitt älskade lilla barnbarn farmor saknar dig så mycket, snälla kom hem till mig snart.

 

Men efter en hårt arbetande dag så kan tårar av saknad bytas mot tårar av glädje. 

När jag kom innanför min ytterdörr ikväll så frågade Andreas om jag hade varit inne på facebook något. Nej jag har jobbat och inte haft tid med det svarar jag. Då tycker jag att du ska göra det sa han, det är något som har hänt. Genast fick jag en klump i magen och trodde det värsta, att något allvarligt hade hänt någon. Men samtidigt tänkte jag varför skriver man i så fall om detta där. Nyfiken som jag är så måste jag ha reda på vem/vilka det gällde medans jag fumlande försökte få igång facebook.  Robert och Mia fick jag till svar. 

Och döm om min stora glädje så läser jag att som jag förstår det rätt så har Mia friat till Robert på någon mysig strand i Thailand. Å så var det dags igen. Tårarna rann nerför mina kinder igen. (undrar om det har med åldern att göra att man är så blödig.) Men den här gången var det glädjetårar som kom.

Grattis Robert och Mia

 ni har gjort mamma/svärmor väldigt glad.

Hårt liv att vara målare

Innan jag slutade jobba idag så ringde min son och berättade att han var sjuk, förkyld och feber. Han lät väldigt ynklig och dålig. Han ville att jag skulle väcka honom om han låg och sov när jag kom hem. Sagt och gjort. Klockan kvart i sju dundrar jag in i lägenheten och skriker:
- Hallå, är du vaken?
Det enda som hörs från rummet är ett stön. Efter en liten stund sitter han upp på sängkanten och ser inte så kry ut.
Jag frågar om han vill äte lite. Då kommer det som jag inte hade väntat mig.
- Hinner inte måste åka och jobba. Ska måla hos Ahmeds föräldrar.
Men tänker jag, du är ju sjuk. Men det hjälps inte har man lovat så har man. Så stackarn släpade sig iväg i alla fall. Hoppas nu att det går bra att måla och att Ahmed är snäll och stannar kvar och ser efter min son fall att han svimmar.  Själv så väntar jag på att han kommer hem så jag kan pyssla om honom eller ................. :)

Solen skiner

även idag från en klarblå himmel. Det är så underbart just nu. I dag ska jag åka till bilprovningen och få bilen godkänd för att kunna köra den i ett år till. Jag fick tyvärr ombesiktning på den när jag var där på kontroll. Sen är det jobb som gäller till sena kväll. Men vad gör det när solen skiner på en klarblå himmel. ;)

Fick en muta på jobbet igår

I går kväll när jag satt i kassan så kom min kollegas pappa fram till mig och frågade om hans dotter kunde få skjuts hem utav mig. Självklart svarade jag. När han var på väg ut frågade han om jag gillade vitt vin. Ja svarade jag och tänkte inte mer på det. När vi skulle åka hem hänger en kasse på min skåpdörr. Jag frågar Linnéa vad är det här. Till svar får jag att det är lite vin från hennes pappa som tack för att jag skjutsar hem henne. Alldeles för mycket sa jag men tackade och tog gärna emot det. :)
Och vilken tur det är nu att Storvreta tog SM-guld. Nu har jag en ursäkt att korka upp en vinare, tina lite räkor och fira trots att jag är alldeles, alldeles ensam hemma.

Favorit i repris

Kan på en gång erkänna att jag inte är någon direkt innebandyfantast som maniskt måste gå och se varje match som spelas. Men nu när Tv4sport var så snälla och visade SM-finalen i innebandy mellan Warberg och Storvreta så tänkte jag titta för en gångs skull. I början var intresset lite svalt och jag gick ifrån ibland och gjorde lite annat men ju längre in på matchen vi kom så ökade intresset och till slut var jag fast. Vilken match det blev. Det stod 7-7 vid full tid och lika så efter förlängningen då var det dags för straffar och mina nerver började spöka. Efter de ordinarie 10 straffarna stod det 8-8 nu var det dags för sudden- death straffar och nu vågade jag knappt titta. Warberg sköt en straff i mål och nu trodde jag att det var över men döm om min förvåning när domarna dömer bort det målet för att killen har dragit bollen bakåt. Nu fanns det lite hopp igen. Och kan man tänka sig Storvreta får ett mål och vinner hela skiten.........igen.

Grattis grabbar det är ni värda

Tack också för en mycket spännande match 

Ni gör om det nästa år igen va?

Vårtecken i staden

 Satt på balkongen och njöt av solen. 

Fick då besök av en oväntad vän. 

Han ville inte ha något Gevaliakaffe

men luktade lite på mina påskliljor. 

Tog en tur över mitt huvud 

och fortsatte sen ut i den vida värden.

Humlan

 

Sol ute vs jobba inne

I går var det ett riktigt underbart vårväder ute. Termometern segade sig upp till ungefär 20 grader enligt några vänliga kunders upplysning. Jag hade nämligen oturen att jobba denna så varma och sköna dag. Att det var varmt ute märkte jag på den ökade glassförsäljningen. Vi säljer i och för sig mycket glass året runt i våran lilla butik och ibland undrar man hur kunderna tänker när det vintertid är -30 grader ute och de köper glass. Jag sitter i kassan och fryser och slår in det ena glasspaketet efter det andra.
Men som sagt var i går var det strålande sol och jag satt i kassan och tittade avundsjukt på alla lättklädda kunder som kom in och köpte glass i stora lass.
När det var dags för mig att åka hem så lyste solen fortfarande men tempen hade sjunkit så det var inte lika varmt längre och glass det glömde jag att köpa naturligt vis.
Jag hoppas att våren och sommaren bjuder på många varma och soliga dagar för GB har i år flera nyheter som jag måste hinna prova.

Även SIA-glass har en nyhet som har två av mina favoritsmaker så det blir nog en sådan också kanske rent av idag för solen skiner även idag så fint på den blå himmelen.

Skönsjungande sällskap

 I dag är det inte lika varmt ute som det var i går.

Termometern har "bara" orkat upp till 7 grader.

Solen lyser med sin frånvaro och det är lite grått och trist.

Trots det är det ganska skönt att sitta på balkongen

dricka en kopp kaffe och röka en cigarett.

Lyssna på fåglarnas kvitter.

Det låter som dom pratar med varandra.

Funderar lite nyfiket på vad det är dom pratar om.

Diskuterar dom också om väder och vind

som vi brukar göra när vi ses

eller undrar dom vad det är för mystisk kuf som sitter
där på balkongen.

Snart kanske jag slipper åka och handla själv.

I morgon klockan 16.50 ska jag, Andreas och Christoffer sätta oss på skolbänken.
Vi ska till Anderssons Trafikskola och gå handledarutbildningen.
För 450:- /person ska vi sitta och lyssna på någon som pratar i 3 timmar och 40 minuter med en liten rast mitt i då de är snälla och fixar lite fika och en smörgås. Tror nog att det blir mitt livs dyraste kopp kaffe och smörgås som jag nånsin har köpt.
Men det ska bli intressant och höra vad som sägs på denna så nödvändiga kurs man måste gå för att få övningsköra med sönerna.
När min äldsta son tog körkort så  räckte det med ett litet papper från Trafiksäkerhetsverket och sen var det bara för sonen att trycka gasen i botten, tuta och köra. Fast när Robert tog sitt körkort så var det morfar och trafikskolan som fick lära ut körkonstens alla regler har jag för mig. Jag var handledare åt honom också men om mitt minne inte sviker mig allt för mycket så tror jag att vi två bara var ute tillsammans i början. Rätta mig om jag har fel Robert.
Men nu är det som sagt var min två andra killar som ska ut på vägarna med mig som bisittare. Ska bli väldigt intressant och se hur det kommer att gå. Jag kanske blir kickad som handledare efter första turen. För med mina nerver så kommer det nog att se ut ungefär så här.

Men jag hoppas att den dagen kommer snart, mycket snart när mina söner har fått sina körkort. Då kanske mamma äntligen kan slippa att skjutsa dem hit och dit när de vill ta sig någonstans.............. tänk vad jag kommer att sakna det.

Jag lovar att jag i mycket god tid meddelar när det är dags för första turen så ni har en chans att hålla er undan för den röda faran som kommer flygandes genom staden. :)

Nu börjat man att vakna till liv igen.

 Björnen sover björnen sover i sitt lugna bo......

Men nu är det nog dags att vakna

för nu har äntligen våren kommit till Uppsala för att stanna. Klockan är nu 18.00, solen skiner och det är fortfarande 15 grader varmt ute. Kan det bli bättre eller?
Tänk så mycket lättare allting blir när snön smälter och solen värmer. Man kan äntligen slänga in vinterjackan och kängorna långt långt in i garderoben och plocka fram lättare skor och vårjackan. Hela kroppen mår plötsligt så mycket bättre och man orkar göra en massa saker som man under vinterhalvåret bara har skjutit åt sidan och tänkt det gör jag sen.
Nackdelen med att solen tittar fram är att man plötsligt ser allt damm, fönster som skulle behöva putsas m m. Det är saker som jag måste ta i tu med så fort jag har fått lapa lite sol och samlat krafter för att orka med det.
Även bilen har fått lite vårkänsla, sommardäckena är på så nu går han så tyst och fint igen och sonen är och spelar fotboll. :)
Nu tar vi och avslutar det här med att lyssna på Lena Nyman och "Stadslollan" från revyn Glaset i örat.

 Jag säger som Lena Nyman:

Det var en stor lampa som lyste.............Det var solen.

I´m back I think.......

Det har varit lite tyst i från mig och det beror på att datorn har haft lite problem med att hitta internet. Nu är förhoppningsvis problemet löst och jag kan fortsätta blogga igen. Men nästa problem är vad ska jag blogga om då. För tillfället händer det inte så mycket i min vardag så torkan är stor på idéer på blogginlägg. Nu ska jag strax åka och jobba få se om det händer något kul där som jag kan skriva om. :)
Jag trodde att jag hade tappat några läsare men var in på statistiken och kollade lite och upptäckte där att jag hade några läsare från Sverige men övervägande besökare från Usa. Undrar hur det kommer sig och betyder det att jag måste börja skriva på engelska nu i stället?
Ses snart igen hoppas jag eller jag kanske ska skriva See you soon I hope. (ni ser det funkar inte min engelska är ju urdålig. :) )

Här står det still just nu.

Fantasin tryter och det blir dåligt med inlägg och inte blir det bättre av att datorn krånglar. Ha tålamod kära vänner. Jag hoppas vara på banan snart igen om inte detta händer..........

I wish I was a billionaire.........

Ibland brukar jag köpa en och annan trisslott i hopp om att jag skulle vinna en massa pengar, några miljoner eller så. Men än så länge har turen inte varit på min sida. Högsta vinsten vann jag på en lunchrast på jobbet en gång. Jag fick ståpäls på armarna och tänkte nästan gå till chefen och säga upp mig.
Nej så mycket var det inte men det blev i alla fall 1000 kr och det är mycket pengar för mig. :)

Men ibland så brukar jag drömma mig bort och tänka på vad jag skulle göra om jag vann en miljon eller två
eller om man skulle vinna 25 000 i 25 år.
Skulle jag vinna det sistnämnda skulle jag fortsätta jobba och anställa en liten RUT direkt. Jag är nämligen ingen fan av att diska. städa och laga mat. Tänk att få komma hem från jobbet och lägenheten är städad och maten står rykande het färdig på köksbordet.

 

Men om jag "bara vann" en mille eller så då skulle jag lyxkonsumera tokmycket. Köpa en bättre bil, inreda hemmet snyggt, köpa kläder, resa.........Men innan jag började med det skulle jag be Robban om hjälp att placera pengarna på ett vinstgivande sätt så att de räntade av sig väl.

Så jag säger bara så här:   "I whish I was a billionaire"

När suget blir för stort

är det skönt och ha en son som går 

till Willis och köper en massa lösgodis till mig

trots att han själv inte äter godis längre.

Nu har det hänt igen...........

en kul grej på jobbet. Det satt en lapp på anslagstavlan, ett rutigt A4 blad, handskrivet som har blivit en snackis på jobbet både bland kunder och oss anställda. Så här stod det:

Eva!

Vi träffades 

på Le Parc

lördag 12/3

Fredrik

08/xxxxxxxx

Det är så gulligt. Tanken jag får är varför kan inte något sådant hända mig. Förklaringen kanske är att jag aldrig är på Le Parc eller rättare sagt jag är aldrig ute. Kanske är det just därför det aldrig händer. 
Men gulligt är det. Hoppas Fredrik hittar sin Eva.
Och nu undrar jag är det så att våren med alla dess känslor äntligen har kommit till Uppsala??

 

Katten Gustaf och jag........

Ibland blir jag så trött på mig själv.
Igår kväll vid nio tiden skulle jag bara gå och lägga mig en liten stund och vila och titta på tv.
Vad hände?
Jo jag somnade och vaknade först i morse kl  5.50 när min väckarklocka började ringa.
Om jag skulle upp då?
Inte alls. Hade sovmorgon och skulle inte börja jobba förrän kl 16.
Varför den ringde så tidigt?
Jo kalla mig curlingmamma men jag går upp den tiden på vardagarna och ser till att sonen kommer upp och får med sig sin matlåda när han går.
Om han inte klarar det själv?
Jodå det gör han säkert men för säkerhetsskull går jag också upp.
Om jag gick upp igen eller somnade om?
Vad tror du, somnade om så klart. Tills nästa klocka ringde kl 8.00. Då gick jag upp.
Hur jag kände mig då?
Ja, jag kände mig ungefär så här................