Resan upp till himmelriket,

Kl 07.30 kom den svarta BMW infarandes på min parkering. Efter att vi packat in min väska i bilen och rökt en sista cigarett så bar det iväg. Två mycket förväntansfulla resenärer eller ja en åtminstone. De första milen var en lång tråkig transportstrecka utsiktsmässigt sett. Men strax efter Gävle började naturen att förändra sig och de små backarna började att bli lite högre backar och jag började att njuta även av bilfärden. Robert trodde nog att det skulle bli många stopp under resans gång men jag hade garderat upp mig och köpt en liten dosa Göteborgs Rapé mini så med en prilla under läppen så klarade jag mig tills vi kom till Höga Kusten. Tror nästan att Robban blev lite förvånad fast han inte sa något. Höga Kusten var en mäktig upplevelse. Jag har aldrig varit dit sen den nya bron byggdes och den var imponerande när den tornade upp sig i horisonten. Jag har i hela mitt liv älskat vatten och höga berg och nu fick jag verkligen utdelning av den varan. Mitt huvud gick fram och tillbaka när vi åkte över bron.

Vi hade bestämt att vi skulle äta vid Höga Kusten så vi svängde av och parkerade vid Hotell Höga Kusten. Vi hade sådan tur att restaurangen öppnade precis när vi kom, vädret var så fint att vi satte oss ute med en jättefin utsikt över bron och vattnet. På menyn fanns det massor av olika rätter som verkade så goda att det var svårt att bestämma sig. Tillslut fastnade vi för en hamburgetallrik. Nej skratta inte åt vårat val det var inget i stil med Max eller Burger King nej det var en riktigt ordentlig tjock saftig hamburgare med klyftpotatis och två olika dressingar en västerbottenostdressing och en ganska stark salsadressing. Till det drack chauffören en starköl och jag mineralvatten, skoja bara, Robban drack en ramlösa lingon och jag slog på stort och köpte mig en cola. När vi ätit klart så satt vi ett tag och njöt av det vackra vädret och fotade lite.

 Eftersom det är så länge sedan jag var i dessa trakter så trodde jag att jag nu hade sett det vackraste av vackraste naturen men tji vad jag bedrog mig det fortsatte en bra bit efter vi hade stannat och rastat oss. Jag vet inte vad det är med mig och den här miljön men jag blir hel fjompig. Vid ett parti där det var mycket höga berg och djupa dalar med massa vatten började jag nästan gråta av lycka.
Jag känner att ska jag berätta om varje detalj som jag upplevde skulle detta inlägg bli rekord långt. Så vi tar en liten snabbspolning här.
Efter ett kort litet stopp för påfyllning av lite glass, läsk och nikotin och en liten sväng in på toa för att få plats med allt det så tröck Robert pedalen i botten mot Piteå där vi skulle hämta upp Mia och Wera som var hos Kerstins Syster Birgitta och hennes man Lasse. Men innan dess gjorde vi en blixt visit på Piteå havsbad. Jag har aldrig varit där och var lite nyfiken på hur det såg ut. Det var fint där med sandstrand och långgrunt och mycket större än vad jag har trott att det var. Med hotell, camping, aktiviteter m m.

När vi sent om sider kom fram till Birgitta och Lasse var jag så nervös eftersom jag är väldigt blyg när jag ska träffa nya människor men det behövde jag inte vara. Lasse mötte upp mig och Robban i deras garage där vi skulle parkera..Efter en kort presentation och en handskakning frågade han om det var första gången jag var i norrland. Nej då sa jag och berättade lite kort vilka ställen jag besökt. Då fick jag en äkta norrlandskram av honom sen var isen bruten. Vi blev bjudna på lax och färskpotatis, glass och jordgubbar med gott att dricka till. Jag hade en jätte trevlig stund där i Piteå hos Lasse och Birgitta. Tyvärr var jag lite klantig och glömde kameran i bilen så några foton blev det inte men dom ska komma hit till Hedenäset är det sagt och då går dom inte säkra för min kamera. 

Efter det här korta men trevliga besök så var det åter dags att sätta sig i bilen och nu var det dags att fara iväg hem till Kerstin i Hedenäset.

Fortsättning följer