Min yngsta son jobbar som målare och jag hade lovat att hämta honom efter jag slutat mitt jobb. Han har hjälpt en kompis att rusta hans lägenhet på kvällarna efter jobbet.
Jag ringer honom och hör hur det går och om dom hinner bli klara tills jag kommer. Får till svar att han tror dom ska hinna. Jag avslutar samtalet med att åter igen tala om att min mobil ligger hemma och att jag kommer ungefär samma tid som kvällen innan.
Jag blir lite försenad på jobbet men trafiken flyter på och jag kommer till adressen på ungefärlig utsatt tid men ingen son dyker upp.
Jag väntar och jag väntar, bilen blir bara kallare och kallare och ingen son inom synhåll och inte kan jag ringa.
Sitter och blir nästan lite smått ilsk och en och annan svordom kommer över mina läppar. När nästan en timme har gått så är jag nästan som en isbit, då dyker min son upp och det första han säger är hur länge har du suttit här och du skulle ringa innan du åkte från jobbet.
Mina svar som kom just då lämpar sig inte i tryck men kontentan av det hela blev att jag fick följa med upp till lägenheten och värma mig i fem minuter under tiden han plockade ihop sina saker, sen åkte vi hem.
Idag hämtade jag honom igen då fick han stå ute en stund och vänta på mig i ca 5 minuter.
Hämnd? Nej då....inte alls.
Men han frågade om jag kunde skjutsa honom till innebandymatchen ikväll........skulle inte tro det va.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar